sockerberoende ^\\
idag har jag sisådär egentligen inte gjort någonting. jag har visserligen varit i skolan, genomgång, sexualkunskap och prov. och ja jo, jag gnisslade faktiskt till skolan och tillbaka. farbror cykelman lyckades snabbt olja bort gnisslandet. hem och fira negerbollens dag med mamma genom att äta en blåbärssnurra och dricka kaffe. och sedan cyklade jag ännu lite till, för att köpa ägg. så ja, det blev lite mer än tre mil på cykel idag. lagade och åt middag. sen har jag inte gjort annat. läst lite. men mest bara suttit.
genomgången på samhällskunskapen var pretty onödig. kanske för att jag inte riktigt lyssnade. sexualkunskapen däremot, för det första var hon med namnet på R (eller var det F?) sjukt bra på att prata på ett intressant sätt, och var för det andra riktigt snyggt klädd. muy bonita. det var liksom, ganska bra ändå, alltså, verkligen!
idrottsprovet gick nog ändå helt okej, var osäker på några grejer, svarade inte på två men det ska nog gå ändå.
annars; ja jo, när jag skulle köpa ägg, frös jag och började fjanta och skreksjöng "LALALALALALAAAAAA" med världens fjantigaste röst och nänä, då kommer en aldrig förut skådad kille med sin hund, och åhfan att han skulle vara supersnygg också! HUR STOR ÄR CHANSEN?! 
två vinterbilder som får mig att känna mig lite lagom söt.
och ja, angående sockerberoendet - i am, really bad. give me give me sugar!
förresten har ni tänkt på vad fina bokstäverna A och K ser fina ut tillsammans? liksom, A- och K-brunnar, IT'S MADE TO BE, BUILT TO LAST, IT'S FATE etc.
eller nja, kanske inte...
Jag kan verkligen inte sluta skämmas över mitt misstag. Nåväl, gjort är ju gjort. Jag saknar dig så jag kan dö, verkligen, jag behöver någon att luta mig mot just nu och du är just den jag har valt att spendera resten av mitt liv med, alltså som bästa vän då! GUD, vad babblar jag om, jag saknar dig helt enkelt. jag hoppas att det inte har slitit oss ifrån varandra för mycket. Jag älskar dig!
äsch, vad fan, gör inte det kvinna lilla!
jag vet att du vill ha mig lite till, hö hö. nej förlåt, inte skämta bort det finaste jag har. du är älskvärd och jag ber om ursäkt för att jag hör av mig så sällan men jag, shit, allt är för mycket och jag har liksom knappt tid för att tänka längre. ingen frid att sova, ingen ork för att plugga och ändå är det det enda jag försöker göra.
saknar dig som fan älskade
